Jag gillar katter. (Min systers röst:) Nej, Alma, du ääälskar katter.
Ja det gör jag verkligen och jag kommer definitivt bli ”the old crazy cat lady” när jag blir stor. Ni vet hon i the Simpsons, kanske lite fräschare förhoppningsvis. Men det känns ganska najs ändå. För jag älskar ju katter.
Det finns ytterst få selfies på min mobil där varken joker eller en viss bäbis finns med. Och jag tror ni märkt att joker finns med på nästan alla bilder jag lägger upp här.
Sååå här kommer några till ?????
Hej du,
Jag är en fegis. En fegis som inte vågar säga det till dig direkt. Men vad är poängen. Jag vet ju att du inte känner så för mig. Och vi är vänner, så om du läser detta. Jag menar, jag hoppas att du inte läser detta. Jag vet inte vad jag menar egentligen. Egentligen vill jag bara fortsätta vara vänner du vet, även om du inte tror man kan va det med någon man haft känslor för. Men du är fantastisk, och jag gillar verkligen hela din grej. Sjukt vad snabbt hjärtat kan inse saker ibland. Jag vet att vi knappt träffats och du kanske/förhoppningsvis inte förstår att det handlar om dig. Och det är kanske därför jag vågar skjuta mig i foten med detta nu. Men jag hoppas att du tar det som en komplimang och om inte så kan du låtsas som att det handlar om någon annan, det kan du göra iaf. För jag är glad att jag dök upp, trots att det jag var rädd för skulle hända, hände.
Jag behöver en vän som dig. Så jag hoppas vi ses snart igen. Sköt om dig. Men förlåt.
Hej du,
Kanske känner du mig.
Kanske vet du vem jag är.
Kanske känner du mig ej.
Kanske är du kär.
Kanske har vi inte setts på år.
Kanske ses vi varje dag.
Kanske är det inte dig jag får.
Kanske slår hjärtat dubbla slag.
Kanske öser bara regnet ner.
Kanske känner du inte känslan.
Kanske känner du den mer och mer.
Kanske känner du värsta ängslan.
Kanske har du ingen katt som jag.
Kanske har du en hund vid din sida.
Kanske känner du nödens lag.
Kanske behöver du aldrig mer lida.
Kanske vill du bara härifrån.
Kanske vill du njuta, vara här.
Kanske har du ett stort fett lån.
Kanske lever du inte som du lär.
Kanske är du öppen och trygg.
Kanske är du stängd och tyst.
Kanske är du blyg och skygg.
Kanske är du kul och schysst.
Du får vara den du är. Det är det enda jag begär.
Jag ska inte vara till besvär, men för mig är du extraordinär, jättepopulär, och har fin karaktär.
Jag vill ju för fan äta dig till dessert.Lyckas du inte med din karriär?
Går det inte runt med din cykelaffär?
Blir det för jobbigt med dina klimakteriebesvär eller kanske dina hämndbegär?
Kanske känner du dig som en glaciär?Då finns jag här, du befinner dig i min intressesfär.
Sedär.
Se mig som en medresenär, i din perfekta atmosfär.
Du är ju definitivt någon att hålla när och kär.
Jag respekterar dig som fan, jag svär.
Jag älskar dig såhär ❤
Alma Gunnarsson
Och ja, det händer alltså att jag får för mig att rimma och sånt, på skoj. Som när jag kvällen innan julfirandet kom på att brorsan skulle få en fet rapp i julklapp (200 spänn till valfri välgörenhetsorganisation). Rappen var dock världens fetaste, lovar!!
Men ja, imorgon är det alltså alla hjärtans dag. En dag som jag aldrig riktigt brytt mig om. Jag ser det mest som ett jippo för att affärer ska tjäna det dubbla. Men så har jag kanske aldrig direkt velat fira dagen med någon speciell heller.. ?♀️
Hursomhelst, samtidigt som alla par är äckligt gulliga mot varandra imorgon, så är det också årets mest ensammaste dag för många andra. Men jag är också ensam och vi kan vara ensamma tillsammans om du vill det 🙂 Så känner du dig ensam så bara skriv till mig vetja!
Imorgon är jag din ?
Veckans repeat är ett musiktips som jag fick av en vän förra veckan.
Fun fact: När jag kollade på videon första gången kollade jag igenom ungefär halva innan jag insåg att ljudet inte var på. När jag började om med ljud var min första tanke ”är det här engelska?” Haha ja ibland går det segt ?
Men jag älskar verkligen den här låten. Älskar ju den musikgenren, även om denhär låten är aningen rockigare än vad jag brukar lyssna på. Men en text som den, ska ju inget annat än skriksjungas!
Nu föreslår jag att du sätter igång videon så kan du läsa och snegla på den samtidigt. För videon ger mig en massa känslor och tankar och jag kan inget annat än att dela med mig av dem. Videon påminner mig om krig, både vad gäller andra världskriget och dagens krig i Syrien bl.a. Man får ju inte vara emot staten. Utan staten vill ha en gemenskap och såklart ska alla följa samma kontrollerade regler. Är man ”otrogen sitt land” då är man en fiende som ska avrättas. Så då tvingar man sitt folk att antingen ange något olagligt hyss som din vän gjort eller bli soldat (eller pretender som dem kallar det i låten), helst båda. Så trupper skapas, i stor del för att man annars blir avrättad själv. Och har man tur och är oduglig att vara med i krig så blir man ändå indirekt en mördare. För visst hörde du att grannen lyssnade på jazz igår? Och det får man ju inte..
Nä, fyfan jag hade aldrig angett en vän. Då hade jag hellre dött, liksom bandet i videon. Stått upp för min åsikt. Eller så hade jag kanske flytt, för visst är en död drunknandes i Greklands hav ändå bättre än att en ofrivillig soldat/pretender/låtsas-are ska tvingas skjuta dig för att han inte ska dö själv och därmed låta systemet fortsätta och staten vinna?
Ja allt detta rushade genom min hjärna när jag kollade på hur alla uniformsnissar springer mot bandet. Men bandet står kvar. Bandet vägrar att ”surrender”, ge med sig. Sjukt hur en simpel musikvideo kan få en att bli så djup ??
Ja de va en sjuhelvetes resa. Men kul ändå på nåt sätt. Vi körde hemifrån kl. 18 och eftersom jag körde större delen och inte sov som min bror, så var det inte alls svårt att somna i bilen kl.04 när vi väl kom fram. Trots att det var minus utomhus. Jag kommer antagligen inte bila så igen, mitt miljöhjärta har dåligt samvete. Men det var en kul grej liksom, nu kan man kryssa det från ”livslistan” haha! Kan ju också tillägga att vi nästan körde dieselstopp, bro-bizzen funkade inte så vi fick vänta på personal vid varje bro, vi tog det långa hållet om hela Danmark (brors val), jag hade glömt mina pengar hemma och trots att vi hade bagaget fullt (av alkohol) så struntade den danska gränspolisen fullständigt i oss, däremot fick jag blåsa vid svenska gränsen…
Och ja, jag kan väl säga att jag gillar stan nu. Men Berlin fick verkligen kämpa för att övertala mig, och jag själv fick verkligen säga till mig själv att nollställa. För det är så, att när alla gillar eller gör något, då blir jag automatiskt anti. Vill liksom tänka själv och inte tycka eller göra som alla andra. Och när alla säger hur mycket dem älskar Berlin ger det mig skyhöga förväntningar samtidigt som jag blir skeptisk. Jag hade säkert totalälskat stan om jag upplevt den som barn istället. Men som sagt, det är en fin stad med all konst och det kulturella osv. Och jag kommer definitivt åka tillbaks i höst när min kompis flyttar dit! 😀
Nog om allt, här är resan i bilder, både från mobil och kamera.
Kommer troligtvis ett separat inlägg om muren senare så fler bilder då hehe 🙂
