Ge mig en plats på jorden, inte nödvändigtvis i solen <3

Jag är glad. Jag känner mig lite överallt just nu och jag vet inte riktigt vad detta inlägget kommer bli men det får vi se 🙂 Min utmattade själ har femtielva saker att göra. Men just nu vill jag skriva ett inlägg så det kommer jag att göra 🙂

Jag tror starkt på ett det bara finns ett fåtal ”goda” människor. Inte då menat att alla andra är onda. Bara att de genuint goda är få. Jag älskar goda människor. Jag är också en sån spirituell person som känner av folks energier, ganska skarpt. Jag brukar knappast springa runt och analysera eller aktivt tänka på folks energier. Men ibland slår det mig så jävla hårt hur negativa energier vissa har. Stackare. För jag blir sjuukt påverkad av dem. Hela min själ kan förändras av att träffa en person, både negativt och positivt. Men idag dök det upp en genuint god person på mitt fik. Fan vad jag älskar honom. Det är sånna som honom som gör att jag inte helt hatar män, bara lite. Haha!

Det var hursomhelst min gamla musiklärare, Ymer. Han var här i förra veckan också, men då hade jag inte tid att tjöta som idag. Det finns så mycket jag har att säga om denna människa. Men ord räcker helt enkelt inte till. Favvo-lärare i all ära, men framförallt rolig, halvt galen och sjukt snäll och omtänksam. De flesta lärare man haft skulle knappt höja på huvudet om man sprang på dem. Förståligt också ju. Men Ymer.. Vi skämtade till och med om att han skulle sätta ihop ett program och komma och spela på min café-avslutnings-tillställning (jag ska tydligen ha en sån också nu haha). I förra veckan när han var här och hälsade på, frågade han hur det gick med mitt gitarr-spelande. Faktum är att jag inte spelat på flera månader nu för att en sträng gått av och jag inte kommit till skott till att köpa en ny och byta. En knapp vecka senare är han tillbaka med en ny sträng, byter den, stämmer guran och sen spelar en sjukt fin låt ursprungligen av Eva Dahlgren, men hans version på En plats på jorden är ju bara SÅ mycket bättre <3

Intressant hur hela ens själ kan få ro av att en medelålders herre spelar och sjunger en trudelutt för en på ens gitarr. Haha! Jag satt verkligen där och njöt. Och tog ögonbilder. Tar ni sånna? Alltså ögonblicksbilder med ens egna ögon. Jag rekommenderar! Man blinkar lite hårdare som att man tar en faktisk bild med ögonen. Och det funkar faktiskt väldigt bra för att komma ihåg fina stunder. Men innan ni testar själva så vill jag varna om två saker: 1. Gör det inte till en daglig grej, utan enbart när något är extra fint. 2. Var försiktiga, alla saker som man tror man vill komma ihåg vill man i ett senare skede inte alls komma ihåg, men då är det försent. Bilden finns kvar i ögonlocken förevigt, radering fungerar alltså inte.

Så ja, mannen med 44(!) instrument (hans fru hjälpte till att räkna) var en av dagens få gäster. Och visst hade det gärna fått komma lite fler och visst finns det saker jag kan göra för att kanske få fler gäster. Men samtidigt slås jag ganska hårt av, hur fint allting kan vara trots att det finns femtielva saker för ens utmattade själ att göra.

Tösabitens Fik !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu är det äntligen lanserat! Om EXAKT en månad smäller det! Då öppnar jag portarna till mitt fik!! Hur coolt! (och läskigt).. Men det är alltså detta jag gör om dagarna, förbereder. Och herrejävlargudars vad jag har mycket kvar att hinna med på den här månaden. Igår grävde jag två halvmetrar, det behöver man om man ska bygga ett tak att sitta under hehe.. Men nu är dem hålen fyllda av vatten istället för betong.. Jaja, mina förberedelser går väl ändå framåt 🙂 Och mor min hjälper mig som bara den, verkligen uppskattat.

Släng dig in en vända på:
http://tosabiten.se/ när du ändå är igång! 😛

https://www.instagram.com/p/Bxw7hxBCQ9r/

Hello business woman! HBTQ-bikes? Why u do dis?

För att vara jag, så händer det sjukt mycket nu. Så snart som möjligt drar jag in till Helsingborg, lämna tillbaks lite kläder, hälsa på jobbet men framförallt skriva lägenhetskontrakt. Om jag inte får för mig något annat så verkar det nämligen som att jag blir helsingborgsbo i december! Haha! Imorgon blir det en tur in till Ängelholm. På onsdag kommer tidningen hit för att intervjua mig. På torsdag är det fotoutbildning på kontoret, jag ska ju fota studenten om en månad och inte heller det lyckas jag ta in och inse och panika över. Jaja, lika bra det haha..

Det största som egentligen händer nu är ju ändå definitivt att jag startar café om en månad! Ja, bara en månad kvar och jag har ap-mycket att hinna med tills dess. Och jag tänker definitivt inte rabbla upp allt för det är både tråkigt att läsa och inte direkt något att skryta med. Men jag tänker absolut göra ett bättre inlägg när jag hinner för er att läsa om allt det spännande jag har på gång! 😀 Egentligen vill jag bara dela med mig av allt nu på en gång, men den som väntar… OCH i förra veckan blev jag utsedd till en av två vinnare av ungdomsledarpriset i Båstad kommun. Även det har jag sjukt mycket att säga om… Ahhr, tiden..

Haha! Vilket taskigt inlägg egentligen. Jag ger bara en massa intressanta händelser men ingen fakta runtomkring. Vad är det för boende jag ska flytta till? Varför ska jag bli intervjuad? Varför har jag sprayat cyklar? Juste, det kanske ni inte undrade över för det har jag faktiskt inte skrivit något om, än hehe. Men medans jag färgade dem häromdan så kom en av polackerna förbi som jobbar för föräldrarna och tittade lite frågande på mig. Han undrade vilka färger och om det var HBTQ-bikes. Det tyckte jag var lite roligt, framförallt eftersom jag vet att den andra polacken eventuellt är lite kontroversiell när det kommer till sånt. Fast han kallade mig precis för business woman, so it’s cool. Hehe.