Imorgon är det lägertaaaajm!!!! 😀 😀 Som jag längtat!
Jag ska alltså staba ett så kallat Youth Meeting (YM) en vecka. Till lägret kommer 6st 14-åringar plus ledare från Sverige, Finland, Österrike, Spanien och Indien. Och ja, det är fett värt att åka hit (eller till GBG rättarsagt) från Indien för enbart en veckas läger, det är ju jag som varit med och planerat! Totalt sett blir vi alltså 36 pers, vi i staben och köket räknas förstås också. Men hur häftigt!
Alltid när jag får frågan om hur många läger jag varit på så ger jag ifrån mig en lång suck och börjar räkna på fingrarna. Men varje läger är ändå sjukt jävla unikt, jag skulle aldrig tröttna. Eller helt ärligt, mina läger är typ som bensin för att inte tröttna på övriga livet (oj, det lät ju sad men nej). Det här lägret blir såklart speciellt eftersom det är första gången jag har stabsrollen, jag är en av dem fem som planerat lägret från grunden. Kontakt med delegationerna, samlat formulär, gjort schema, brainstormat aktiviteter, utflykter? Vilket tema ska vi ha? Vad ska lägret heta?
Årets CISV-tema är iaf konflikthantering och då har vi tänkt att inre konflikter är det som våra delegater kan känna igen sig mest i. Namn för lägret kom vi aldrig fram till men jag tycker avsaknaden av namn talar lite för vårt tema. Jag menar, är det inte omöjligt att definiera sig själv? Hur gör man då det med ett läger när det just är det lägret lite handlar om? En annan grej som vi i stabsgruppen bestämde är att varje delegat ska samla ihop meddelanden från några personer i deras närhet som handlar om vilka dem är. De kommer inte själva få se detta förren första dagen på lägret. Jag hoppas det blir som en första kick, ett första aha, en första introduktion på vårt tema.
Ja, jag får väl göra ett nytt inlägg när jag kommer hem och utvärdera hela lägret, min erfarenhet och denhär aktiviteten. Jag är sååå spänd och exalterad på att se vad dessa 14-åringar har att ge och lära känna deras ledare (3 av 5 är helt nya i CISV, spännande!). Och att tackla alla problem som stab förstås. För helt ärligt, jag har både hört och själv haft stabsgrupper som varit förskräckliga, inte minst senast när jag var i Guate. Också sett och hört om staber som varit jätteduktiga men med förskräckliga ledare och räknat ner darna tills lägret tagit slut (som när jag var utanför Stockholm 3 veckor, 19 år och för ung för att va ledare egentligen men ändå en av de ynka 3 vettiga ledarna, totalt 10 ledare). Tackolov så är ju nu vi ett bra team med vettiga personer och jag tror vi har tillräckligt med erfarenhet i gruppen för att hantera ledare som liksom inte fattar 🙂
Jaja, jag ska sluta tjata om mitt läger nu, men avslutar med denna lilla låten som ständigt dyker upp i mitt huvud när jag tänker på vårt tema. Jag har tidsinställt ett par inlägg till nästa vecka men i övrigt kommer jag vara där och ingen annanstans.