Veckans Diss – Tinder

Ja, jag har som resten av mänskligheten tindrat, no biggie. Vi alla känner ju typ minst 27 pers som hittat partner genom appen. Och även jag har träffat en eller flera personer genom Tinder. Men nu gör den mig bara för förvirrad. Ska jag gilla alla eller rata alla? Bättre att kanske inte öppna den alls bara?

En kompis har länge ratat appen, den är för ytlig och hon är för pk (politiskt korrekt). Och visst är det en ytlig app, men jag har tidigare inte sett det som ett problem. Jag vill tro att jag varit relativt bra på att se igenom den ytligheten. Men nu tror jag bara att det varit en ursäkt, kanske har jag aldrig sett igenom den. ?

Jag fick se en kompis tinder-profil häromdagen, och jag insåg att jag inte hade swajpat höger trots att det är typ världens skönaste människa. Och faktum är att majoriteten av personerna jag blivit intresserad av har varit motsatsen till vad jag trott varit min ”typ”. Så detdär med typer tror jag inte på, fast det har jag iofs inte gjort på ett bra tag. Det slutade jag egentligen med för längesen när jag råkade gå och bli betuttad i någon extremt(!!!) olik mig enbart pga av dess skämt haha!

Nuförtiden öppnar jag appen och blir bara förvirrad, jag har iofs inte öppnat den på evigheter pga pallar inte och gillat nån annan. Men om man inte gillar personer som man tror man ska gilla, och om dem jag normalt inte skulle swipa vidare är as-sköna, och om man kanske ändå till viss del går och bli kär i personer utifrån personlighet, och om ens egna känsla över vilka man har kemi med har försvunnit eller inte stämmer, och om man ändå inte känner för att döma folk utifrån deras bilder. Då finns det ju ingen anledning att hålla på med en app som gör och står för allt det? Nä, om man inte vet vad man söker, nä då kan man ju inte heller ”leta”.  Dessutom har demdär kallade känslorna enbart kommit när jag varit som mest oberedd på dem. Och detdär med att dejta, nä fy. Tror verkligen inte det är min grej.

Så nej. Hej pk-Alma och Hejdå Tinder.